Carl Palme: Sigrid Hjertén, Bonniers små konstböcker, Stockholm 1936, katalogiserad under 1923, sidan 37, Utställningskatalog, Sigrid Hjertén, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1995, avbildad i katalogen på färglansch nr 54, Utställningskatalog, Sigrid Hjertén - l'héritière nordique de Matisse, Centre Culturel Suédois, Paris 1998, text och bild sidorna 90-91, Utställningskatalog, Sigrid Hjertén - Pioneer of Swedish Expressionism, Städtische Galerie im Lenbachhaus, München 1999, nr 58, avbildad i katalogen sidan 147, Sigrid Hjertén - Pioneer of Swedish Expressionism, Käthe-Kollwitz-Museum, Berlin 1999, nr 58, avbildad i katalogen sidan 147, Sigrid Hjertén - Pioneer of Swedish Expressionism, Borås Konstmuseum 1999-2000, nr 58, avbildad i katalogen sidan 147, Anders Wahlgren: Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer, Stockholm 2008, text och bild sidan 128, Paret Hjertén-Grünewald är sedan ett par år bosatta i Paris, Sedan flytten har Sigrid Hjertén allt mer koncentrerat sina motiv till den vardagliga hemmiljön, Hon skildrar nu sitt eget liv och de scener som utspelas i konstnärsparets hem, trädgård och dess närmiljö, Sonen Iván som nu har hunnit bli tolv år gammal är självklar som ett återkommande motiv, Likaså Isaacs syster Berthe som var en flitig gäst hemma hos familjen, som barnflicka och sällskap, I långa perioder bodde och levde Berthe tillsammans med Sigrid och Isaac, hon var den som ansvarade för Iván medan föräldrarna var sysselsatta med sitt arbete, , I Läxförhöret (Läxläsning) sitter Iván tillsammans med Berthe vid ett bord och läser läxor, Iván i full koncentration, djupt försjunken i sitt skolarbete, Berthes blick granskande såväl som uppmuntrande, Centralt i målningen, mitt på bordet, har en vacker blombukett placerats, Ett typiskt blomsterstilleben, ett så vanligt förekommande som motiv hos såväl Sigrid som Isaac, Kanske har även denna bukett förärats med en egen målning av någon av dem, , Läxförhöret (Läxläsning) visar på ett tydligt sätt hur Hjerténs måleri utvecklas under 1920-talet, De klara expressionistiska färgerna dominerar fortfarande, Berthes scarf nästintill självlysande röd i sin exploderande färgprakt, Scarfen är för övrigt den enda stillsamma delen i bilden, I Frankrike har Hjerténs måleri utvecklats, det blir nu allt friare och övriga delar av målningen är målad med den för henne så karakteristiskt snabba, snedställda penselföringen, En penselföring som går att spåra redan i de tidigaste målningarna från 1910-talets mitt, men som slutligen totalt skall komma att dominera hennes måleri under 1930-talet, Målningen är ett utmärkt exempel på hur Sigrid Hjerténs måleri utvecklas sedan flytten till Paris, såväl vad gäller motivet som tekniken och sinnesstämingen i relationen mellan Iván och Berthe